Jag tog studenten för några veckor sedan. Jag har inte hunnit smälta det riktigt, för jag vet inte vad jag ska göra till hösten än. Tiden har gått så fort sedan dess, jag har varit med en av mina finaste som gjort att jag glömt bort framtiden för en stund. Gjort att jag bara skrattat och levt i nu:et. Nu är jag hemma igen och imorgon är det midsommar. Jag lever.
snart tar jag studenten. Det känns märkligt och det är lite skräckblandad förtjusning över det hela. Men mest kul förstås. Det har ju inte gått så bra för mig i skolvärlden. Passar inte riktigt in i den tror jag. Får se vad det blir nu efteråt, trodde ju att jag skulle till ungern i nio månader, men så blev det krångel. Så kan det gå. Njuta av sommaren ska jag göra iallafall och försöka komma på vad jag vill syssla med in the future. Kan nog ta hela sommaren..HEHE. Nu är dock mitt största problem att jag inte hittat någon perfekt fin studentklänning! Måste göra det den här veckan. Nu ska jag sova och lyssna på musik i min tuffa cd-freestyle.
Gick långpromenad med syster och Tjorven korven ner till älven och campingen. Tjorven badade och vi snodde en båt! Räddningsbåten, den såg nämligen så lockande ut där den låg vid strandkanten helt ensam.
Så vi rodde omkring lite och myste i solen, guppade omkring i vattnet.
Igår var galet. Tog tåget in till Gävle för att möta upp Linn, för att sedan gå ut och dansa.
Vi möttes men befann oss helt plötsligt på tåget till Stockholm. Jag vet inte vad som hände.
Vi satt och fnissade halva vägen åt vår tokighet. Var väl vid centralen vid ett, sen massa tunnelbaneåk och fulla stockholmare, in på debaser en snabbis och råkade köpa drinkar för en dyr peng! Sedan åkte vi till Liljeholmen där vi dansade oss svettiga tills solen gick upp. Hann perfekt med 7.20 tåget hem, blundade till lite och var plötsligt i Älvkarleby. Natten/morgonen var ett äventyr, vi kanske gör om det, kanske inte. Men helt oplanerade grejer kan ju vara bland det roligaste att göra! Bara göra precis vad man känner för utan att blinka.
De här bilderna togs för inte alls längesen, se så mycket snö det var då. Nu är nästan allt borta och blåsippor och tussilago har istället tagit plats. Mycket härligt! Jag har svettats idag! Och ätit min första utomhusglass för i år! Tänka sig det är vår och om en månad och fyra dagar fyller jag 20. Känns galet. Var ju nyss 18. Tiden går då fortare ju äldre man blir, hallelujah.
Jag är i storstaden. Det var en plåga att ta sig hit i stormen. Tåg som inte gick, bussar som man inte fick någon plats på, fåglar som attackerade varann och så vidare. Ett litet äventyr med andra ord. Men nu sitter jag i Emilys lägenhet med en ballerina kaka i näven. På en torsdag! Här var det fest. Jaja. Imorgon ska jag kolla in Calle flygare och dramaten med klassen. Kommer nog bli askul. Vi ska också se föreställningen "I lusthuset" på kvällen. Blir nog en fin dag.
Fin bild. Hittade den på Emilys dator. Therese som fotat. Jag med Säkert!s big eyes.Jag var så glad då. Jag är glad nu också. Fast inte på det där euforiska viset. MEN! Våren syns överallt. Mamma pratade om någon värmebölja som skulle komma över landet och jag tror den gjorde det idag. Solen lyste och fjärilar flög omkring och fåglarna kvittrade som aldrig förr och jag svettades i min jacka som jag hade bytt ut, för i början av dagen hade jag vinterkappan, men sen bytte jag till mockajackan men jag lovar att det hade räckt med pippitröjan. Så varmt. Om jag hade varit en katt hade jag spunnit nu, istället ler jag lite nöjt.
Vi går mot ljusa tider sägs det. Och det märks, för jag fryser inte lika mycket längre. Jag längtar, men vet inte efter vad. Kanske är det värmen som alla pratar om. Fast jag tror mer att det är förändringen. Förändringen från kallt till varmt, från vinter till vår. Förhoppningar om att saker ska bli bättre.
Igår tänkte jag skriva om hur fint det är med fågelkvitter och solljus och grus under kängorna dessa dagar. Idag skriver jag istället om hur vitt det är utomhus och att det har snöat hela dagen. Alla vårtecken begravda på en dag. Vädret är då aldrig att lita på.
Om cirka en och en halv timme kommer Therese hit och sätter lite guldkant på min vardag. Eftersom hon är min kusinvitamin, så behövs hennes doser av vitaminer för att jag ska fungera som jag ska med jämna mellanrum. så det är verkligen på tiden att vi ses. Känner mig redan mycket piggare, gladare, roligare, snyggare osv! (Tänk vad mycket en person kan göra, utan att ens vara närvarande).
Förresten! Hoppas ni som ger mig så fina kommentarer och kollar min blogg har det fint, vare sig ni har sportlov eller inte!