justkids

Grannarna bråkar, det går inte en dag utan att man hör deras

skrikande röster genom de tunna väggarna.

Jag vill be dem att dra åt helvete, flytta isär, resa härifrån och säga till

dem att det inte spelar någon roll hur hög musik de än spelar för bråken

hörs ändå. Hon, runt 22, han närmare 30. Också har de en tyst hund också.

Smäll i ytterdörren när hon gråtandes springer ut och bort från honom.

Hans röst som ropar efter henne. Argt. Jag tycker inte synd om dem.

I somras när det var så fint väder hela tiden skulle de campa.

Det gick inte att missa eftersom deras husvagn stod utanför lägenheten.

När de åkte regnade det konstant i en vecka.

Jag undrar om de hade det bra. Och jag tänkte att de hade lite otur ändå.

Fast det blev tyst mellan väggarna den där veckan. Och jag saknade dem inte.

Jag undrar om de hör oss ibland. Klagar på vår musik, eller våra

ibland ganska skälliga hundar. Jag undrar vad de tänker om oss.

Om de står och kikar på oss genom nyckelhålet när vi går ut.